Akademikerproletariatet del 2 eller Det är bara att arbeta till 79 års ålder.

I Dagens Nyheter 31 maj finns ett reportage om huruvida det lönar sig ekonomiskt att studera på högskolan. (Ekonomidelen sidan 5). Arbetsgivarorganisationen Almega har gjort en undersökning som visar att många barnmorskor och akutsjuksköterskor hamnar över brytpunkten för statlig skatt. SACO-ordförande Anna Ekström nämner istället den bristande löneutvecklingen som orsak till att högskoleutbildning inte lönar sig ekonomiskt. Enligt Ekström måste gruppen sjukgymnaster i genomsnitt arbeta till 79 års ålder innan de blivit ekonomiskt kompenserade för sina högskolestudier.
Arbete fram till 79 års ålder. Ibland funderar jag över om vi lever i ett samhälle där högskolestudier och kunskap värderas?

Förskolan del 3:

Denna del kommer snart.

Dagens outfit på akuten.

Sjukvården är en imponerande bransch. Dagligen uträttas många viktiga insatser och små underverk. På min arbetsplats, Sahlgrenska universitetssjukhuset utförs benmärgstransplantationer, geriatrisk rehabilitering, IVA-vård och thoraxkirurgi bland mycket annat. Viktiga högteknologiska och kunskapsintensiva verksamheter. Det är mycket fascinerande att samtidigt som allt detta utförs så finns det de mest basala saker om skulle behöva förbättras.

Klädförråden är en av dem. Tidigare fanns det många mindre klädförråd där det gick att hämta arbetskläder. Nu har detta centraliserats och det finns enbart några få stora förråd där alla skall hämta sina kläder. Slutsatsen har blivit att kläderna blivit hårdvaluta och svårare än någonsin att få tag i. I slutet av veckan, eller efter en helgdag ställer det till utmaningar. När jag gick på mitt nattpass på akuten nu på Kristi himmelsfärdsdag fanns det byxor i min storlek (60-70 kg), däremot var utbudet av överdelar minst sagt begränsat. Antingen en blus eller klänning, båda fanns enbart i storlek 110-130 kg.
I och för sig var blusens fickor rymliga, men urringningen var alltför djup och det var opraktiskt att ha bröstfickorna hängandes vid midjan. Tack och lov blev jag räddad av några sjuksköterskor som låste upp dörren till deras klädförråd där det fanns kläder i min storlek. Natten var räddad,  men frågan kvarstår. Varför går det inte att ha välfungerande klädförråd?

Vad hände med DN:s söndagsbilaga?

Hade sett fram emot DN:s söndagsbilaga, men vad hände med innehållet? Om jag hade varit intresserad av att läsa om 100% bröllop som de själva beskriver bilagan så hade jag kunnat köpa Svensk Damtidning eller motsvarande. Nu handlade hela bilagan om kronprinsessans stundande bröllop. Det är 35 dagar kvar och hur ska vi republikaner kunna stå ut om allt viktigt innehåll i tidningarna försvinner till förmån för ett bröllop? Skärpning DN!

När får underläkaren återkoppling?

Den nya målbeskrivningen för specialistutbildning, ST är mer detaljerad och strukturerad än den förra. Nu ställs det krav på genomfört vetenskapligt arbete och ett utvecklingsarbete på kliniken, ledarskapskurser och mycket annat förutom den kliniska kompetensen. Även om målbeskrivningen kräver mera dokumentation tror jag att det är rätt väg att strukturera upp ST-utbildningen.
Däremot funderar jag ofta över utbildningssituationen på akuten under ST-utbildningen. Jourtid bemannas många om inte de flesta primärjourslinjer oavsett specialitet av AT- eller ST-läkare, ibland till och med av läkare innan examen. Arbete på akutmottagning kräver enorm kompetens gällande stresstålighet, snabba beslut och komplexa problem. Här tror jag att vi skulle kunna höja utbildningen och handledning av läkare som inte är klara specialister. På min klinik går det alltid att få råd gällande handläggning av någon specialist på akutmottagningen, av husjouren eller av bakjouren i hemmet. Däremot är de desto svårare att få återkoppling på sin handläggning. Ju akutare patientfall desto svårare för när patienten väl kommer till akutrummet så står man där själv utan någon handledare.
Borde det inte vara möjligt att ha fler sit-ins som underläkare med en specialistläkare i bakgrunden? Tänk om man vid varje dagjoursvecka skulle kunna handlägga ett av veckans patientfall med en specialistläkare i bakgrunden och att man sedan skulle kunna få återkoppling på sin handläggning av patienten?
Detta förutsätter att specialisterna får mer tid för undervisning och handledning, vilket är svårt att få när alla jagar minuter för att minska ledtiden på akuten. Däremot är jag övertygad om att fler sit-ins med återkoppling regelbundet på akuten skulle förbättra utbildningen hos oss blivande specialistläkare.
Till er andra ST-läkare. Hur många sit-ins får ni på akuten under er ST?

RSS 2.0