I vårdkrisens tid tycker SKL att vi ska prioritera könsstympning.


Debatten om det som kallas för manlig omskärelse har blommat upp. Orsaken är att Sveriges Kommuner och Landsting vill att samtliga regioner och landsting i Sverige skall erbjuda manlig omskärelse från och med  i höst. Orsaken är att SKL vill att ingreppet skall ske inom hälso- och sjukvården. Peter Wolodarski på DN:s ledarredaktion anser detta vara bra, eftersom risken för sexuellt överförbara sjukdomar skulle minska. Många av de svenska barnkirurgerna har däremot protesterat. 

För mig är SKL:s utspel ofattbart. I dagens sjukvårdssverige råder brist på tydliga prioriteringar. Det som gäller i ett landsting gäller inte i ett annat. Detta gäller speciellt de nya dyra läkemedel tex behanling med Herceptin vid spridd bröstcancer. Det är bra att SKL anser att det ska vara samma över hela Sverige, men det är det enda som är bra med förslaget. Ska föräldrarna kunna kräva att få sitt gossebarn omskuret? Manlig omskärelse är ett kirurgisk ingrepp där förhuden skärs bort. Som vid alla kirurgiska ingrepp ger det smärta, obehag och infektionsrisk. Peter Wolodarski menar att detta stympande oåterkalleliga ingrepp på individen skall rättfärdigas av att det finns en minimal minskad risk för individen av att drabbas av HIV eller att en kvinnlig partner skall få livmoderhalscaner. Se referens i Wolodarskis artikel. 

För mig får riskminskningen vara hur stor som helst, omskärelse är ett stympande ingrepp. Om det är några vuxen män som vill genomgå manlig omskärelse så låt de göra det och betala själv på privatklinik. Först vid vuxen ålder kan en individ själv besluta om han vill genomgå ett sådant ingrepp. Många förespråkare till omskärelse säger att de är ett harmlöst ingrepp. De enda som kan bedöma det är de män som genomgått omskärelse i vuxen ålder. Det finns en studie där frivilliga vuxna män som genomgått omskärelse och de upplevde försämrad sexuell förmåga efteråt. SvD har också gjort en artikelserie om män som fått komplikationer av omskärelse som barn. 

Ingen har rätt att utsätta små pojkbebisar för stympande kirurgiska ingrepp utan medicinsk indikation vare sig det sker inom sjukvården eller i religiös regim. När nu SKL vill att alla landsting skall erbjuda detta innebär det att landstingen får lägga till något mer på "att-göra-listan". Ett sådant förslag får extra absurd prägel nu när landstingen redan idag inte hinner med det som förväntas av dem. 

Det finns bara en vettig slutsats: låt de små pojkbebisarna ha sitt könsorgan i fred. 














Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0