Rädda oss från ett havererat betygssystem.
I dag öppnar Sveriges i särklass största arbetsplats alla kategorier. Den svenska skolan är arbetsplats för både lärare och elever. Dagens DN debatt är skriven av två forskare med anknytning till Stockholms universitet och svensk näringlivsforskning. De skriver angående betygsinflationen i den svenska gymnasieskolan och att gymnasiebetygen därmed inte blir rättsvisa i antagningen till den svenska högskolan.
De har helt rätt i att betygssystemet havererat. Från 1997 till 2007 har andelen elever med MVG i alla ämnen ökat 27 gånger. Främst är det på friskolorna många elever får maxbetyg. På Procivitas privata i Helsingborg går 11.9% av eleverna ut med MVG i alla ämnen.
Jag ser flera orsaker till det havererade betygssystemet:
- kommunaliseringen av gymnasieskolan gjorde gav kommunerna en stor frihet. Översynen blev allt svagare.
- privata skolor och kommunala skolor konkurrerar om samma elever. Att ange att många av eleverna får toppbetyg anges som konkurrensmedel.
- möjligheten för skolorna att skapa lokala kurser där lärarna sjäv skapar betygskriterier. Minns från min gymnasietid att det på Hermelinsskolan som individuelt val fanns kursen "Personlighetsutveckling", mycket uppskattad av både elever och lärare. Kursdeltagarna gick på färganalys under skoltid. I Uddevalla erbjöds en festfixarkurs där eleverna lärde sig att blanda drinkar. Det vill säga många elever valde hellre dessa hobbykurser där det var lätt att få höga betyg, än att läsa språk till exempel.
- avsaknaden av nationella betygskriterier för MVG. På varje skola får lärarana själva sätta kriterier för MVG, ett helt onödigt arbetskrävande moment, när det redan finns betygskriterier för övriga betyg. Det mest absurda i detta under min gymnasietid var att betygsgränserna för de olika betygen på nationella prov fick sättas av skolorna själva. Hur nationellt är ett nationellt prov om skolan själv sätter betygsgränser?
Rättvisa gymnsiebetyg är ett utmärkt urvalsredskap för antagning till högskolan. Därför är det dags att strama upp betygssättningen. Till skolministern:
- låt samma regler gälla på friskolor och kommunala skolor. Har själv träffat elever från Lundsberg och Enskilda gymnasiet som berättat att det fått tenta upp betygen under pågående kurs, något som inte ska vara tillåtet.
- inför nationella betygskriterier för samtliga betyg.
. inför fler betygssteg.
- låt endast behöriga lärare sätta betyg.
- bort med lokala kurser.
- ta bort möjligheten att räkna bort kursbetyg från slutbetygen, till exemplel möjligheten att räkna bort idrottsbetyget.
- slopa möjligheten till reducerat gymnasieprogram, där eleven väler bort kurser. När jag gick gymnasiet var det många som hellre hoppade av spanskkursen helt än riskerade att få "bara" ett godkänt i betyg.
- inför studentexamen med externa granskare. Något som finns på IB-gymnasierna.
Bort med betygskorruptionen! Betygssättning är myndighetsutövning som kan få livsavgörande konsekvenser för elevens framtidsval. Ta betygsfrågan på allvar! Det förtjänar både vara gymnasister och den svenska högskolan!
De har helt rätt i att betygssystemet havererat. Från 1997 till 2007 har andelen elever med MVG i alla ämnen ökat 27 gånger. Främst är det på friskolorna många elever får maxbetyg. På Procivitas privata i Helsingborg går 11.9% av eleverna ut med MVG i alla ämnen.
Jag ser flera orsaker till det havererade betygssystemet:
- kommunaliseringen av gymnasieskolan gjorde gav kommunerna en stor frihet. Översynen blev allt svagare.
- privata skolor och kommunala skolor konkurrerar om samma elever. Att ange att många av eleverna får toppbetyg anges som konkurrensmedel.
- möjligheten för skolorna att skapa lokala kurser där lärarna sjäv skapar betygskriterier. Minns från min gymnasietid att det på Hermelinsskolan som individuelt val fanns kursen "Personlighetsutveckling", mycket uppskattad av både elever och lärare. Kursdeltagarna gick på färganalys under skoltid. I Uddevalla erbjöds en festfixarkurs där eleverna lärde sig att blanda drinkar. Det vill säga många elever valde hellre dessa hobbykurser där det var lätt att få höga betyg, än att läsa språk till exempel.
- avsaknaden av nationella betygskriterier för MVG. På varje skola får lärarana själva sätta kriterier för MVG, ett helt onödigt arbetskrävande moment, när det redan finns betygskriterier för övriga betyg. Det mest absurda i detta under min gymnasietid var att betygsgränserna för de olika betygen på nationella prov fick sättas av skolorna själva. Hur nationellt är ett nationellt prov om skolan själv sätter betygsgränser?
Rättvisa gymnsiebetyg är ett utmärkt urvalsredskap för antagning till högskolan. Därför är det dags att strama upp betygssättningen. Till skolministern:
- låt samma regler gälla på friskolor och kommunala skolor. Har själv träffat elever från Lundsberg och Enskilda gymnasiet som berättat att det fått tenta upp betygen under pågående kurs, något som inte ska vara tillåtet.
- inför nationella betygskriterier för samtliga betyg.
. inför fler betygssteg.
- låt endast behöriga lärare sätta betyg.
- bort med lokala kurser.
- ta bort möjligheten att räkna bort kursbetyg från slutbetygen, till exemplel möjligheten att räkna bort idrottsbetyget.
- slopa möjligheten till reducerat gymnasieprogram, där eleven väler bort kurser. När jag gick gymnasiet var det många som hellre hoppade av spanskkursen helt än riskerade att få "bara" ett godkänt i betyg.
- inför studentexamen med externa granskare. Något som finns på IB-gymnasierna.
Bort med betygskorruptionen! Betygssättning är myndighetsutövning som kan få livsavgörande konsekvenser för elevens framtidsval. Ta betygsfrågan på allvar! Det förtjänar både vara gymnasister och den svenska högskolan!
Kommentarer
Postat av: Ellinor
Jag håller helt med, men sen tänker jag också att många friskolor kanske lockar till sig elever som vill lite mer med sina studier - och som därför är bättre. (Jag tror inte alls att det är hela förklaringen, men kanske en liten bidragande orsak).
Trackback
