Stadsbyggnad del 1. Bilen och torget som mötesplats.
Bilen är nödvändig står det ofta i tidningen. Sedan intervjuas någon bilförare som beskriver sitt skriande behov av dagliga bilfärder. Tillgången till bil som färdmedel har sannolikt påverkat stadsplaneringen mer än något annat. Men det är inte ett måste att göra all stadsplanering efter bilen. Stadsplaneringen är inget som sker av sig själv, utan det är något som politker, byggnadsbolag och vi alla medborgare kan vara med och forma. Vi väljer vilket samhälle vi vill skapa.
Detta var något jag funderade på under min senaste nattjoursvecka, då jag var ledig dagtid och kunde ströva omkring på Hisingen. Hisingen är med sina 125 000 invånare den ö i Sverige med störst befolkning och Sveriges fjärde största ö. Ön utgör halva Göteborgs yta, men har bara en fjärdedel av Göteborgs befolkning. I min stadsdelsnämnd Lundby på centrala Hisingen byggs det mest i hela Göteborg. Med stora öde industriområden centralt finns unika möjligheter att skapa det Göteborg som vi vill. Här tänkte jag ta upp två olika torgbildningar som finns i Lundby. Jag börjar med Kyrkbytorget, vid Eketrägatans hållplats. Kyrkbyn syftar på den by av äldre hus som finns runt Lundby gamla kyrka, från 1300-talet. Förutom den äldre träbebyggelse som finns här skapades ett 50-talscentrum, Kyrkbytorget. Området utgörs av punkthus i en parkliknande miljö med välbevarad natur mellan byggnaderna. Dessutom finns tre-fyravånngshus, alla i rött eller gult tegel. För att främja grannsämjan byggdes det så kallade Kyrkbytorget i mitten av området.
Nedan ses Kyrkbytorget med 50-talsbiblioteket i förgrunden. Till höger om biblioteket låg biografen Roxy. Lägg märke till torgbänken som mötesplats i förgrunden.
På fotona ovan ses välbevarade 50-talsdetaljer, bibliotekets barn- och ungdomshörna samt en barnteckning från 1960-talet som utgör dekoration på biblioteksväggen. Som ses på bilden ovan finns dock en del tomma butikslokaler och utmaningen för Kyrkbytorget är hur lokalerna skall kunna hyras ut nu när invånarna blivit mindre trångbodda och antalet boende i omrpdet därför minskat. Dessutom har bilinnehavet de senaste 50 åren ökat och allt färre handlar i närbutiken och alltfler åker i väg till närliggande köpcentrum, som Eriksbergs köpcentrum, byggt i början av 2000-talet. Kanske är det köpcentrum som detta som är framtiden?
Huvudentrén till Eriksbergs köpcentrum.
Solnedgång över köpcentrumet.
Hit tar man sig med bil. Parkeringsplatserna är rikligt tilltagna.
Så då är det dags för en jämförelse. Kyrkbytorget eller Eriksbergs köpcentrum vad är det vi vill ha? På Kyrkbytorget finns tanken om torget som mötesplats, se bara på bänkarna framför biblioteket. Dessutom finns ett bibliotek, det vill säga en mötesplats där alla kan gå och där det går att läsa tidningen utan att betala för en kaffe. Se grönskan, människorna, det lilla formatet, torgstenen och att det finns boende ovanpå matbutiken.
På Eriksbergs köpcentrum finns tanken om köpcentrumet som något rationellt. I en av bostadsföretagens broschyrer står att Eriksbergs köpcentrum med allt du behöver finns en kiolmeter bort, och dit tar man bilen på några minuter. Här är det storskala som gäller, spårvagn finns inte, busshållplatsen är undangömd, parkeringen enorm och parkbänkar, natur eller icke-kommersiella mötesplatser finns inte. Här ska man handla, i klädbutiken, på Apoteket, på Coop X-tra eller Systembolaget. Därefter äta på Burger King. Det är storskaligt, det är kommersiellt och bilanpassat och det är helt separerat från omgivande bostadshus.
Kykrbytorget eller Eriksbergs köpcentrum? Det är vi själva som väljer vilken stadsbyggnad vi vill ha. Lite av valet kan vi göra varje dag. Vilket ställe vill du gynna?
Vårdnadsbidrag, förskola till föräldraledigas barn och en extra månad föräldraledighet. Nej, lägg pengarna på något vettigt istället.
Sällan har jag känt mig så gynnad ekonomiskt som sedan jag blev förälder. Det märktes redan under graviditeten. Det var "gratis" på mödravårdcentralens kontroller och föräldrautbildningen. På förlossningen och BB kostade det enbart 80 kr per dag i patientavgift. När vi kom hem så kom BVC-sjuksköterskan på hembesök, det var ingen avgift på barnakuten när vårt barn fått öroninflammation och efterkontrollen hos öronläkaren var även den kostnadsfri. Den öppna förskolan var även den helt skattefinansierad, och till den vanliga förskolan betalar vi enbart 1260 kr/månad. Maxtaxan är således bara en symbolisk summa.Det är barnbidrag varje månad, världens mest generösa föräldrapenning och välutbyggda BVC. Som föräldrer har jag lagstadgad rättighet till tjänstledighet i 1,5 år efter barnets födelse och rätt att arbeta deltid tills barnet fyller åtta år.
Ändå är det "synd" om barnfamiljerna. Politikerna oavsett parti vill alltid hjälpa alla "stackars" föräldrar. Antingen skall det vara ökat vårdnadsbidrag, ökade flerbarnstillägg, förskola 30 timmar i veckan till alla barn för att "avlasta" föräldrarna, familjecentraler eller nu som alliansen föreslår möjlighet för båda föräldrarna att stanna hemma båda två sex hela veckor efter att barnet fötts. Det sista förslaget innebär alltså en hel månad extra i föräldrapenning. En förlängning av världens mest generösa föräldrapenning. Varför införa detta? Det är ju redan möjligt att stanna hemma båda under de första två veckorna. Föräldrapeninningen är redan så generös att de flesta är lediga extra länge genom att spara på dagarna och inte ta ut alla dagar hela vecka. Av alla barnfamiljer jag känner är vi de enda som tagit ut föräldrapenning alla dagar i veckan.
Svensk föräldrapolitik har luckor som behöver täppas till. Föräldrapenningen för föräldrar utan sjukpenninggrundande inkomst behöver förbättras, förskoleköerna måste bort, tillgången till barnpassning på obekväm arbetstid behöver förbättras och många ensamstående föräldrar behöver förbättrad ekonomi. Men för oss övriga så ber jag de politiska partierna att sluta gödsla med pengar. Lägg pengarna där de behövs:
- fler vårdplatser på sjukhusen
- ökat bistånd till utvecklingsländerna
- kan ta bättre hand om ensamkommande flyktingbarn
- kan ge cancersjuka och andra svårt sjuka människor i landet samma möjlighet till nya dyra läkemedel (som det är nu varierar detta i olika landsting).
Det är viktigare att rädda sjuka människors liv än att tillgodose bortskämda svenska föräldrars önskemål om förlängd föräldrapenning.
Mina gymnasiebetyg har blivit värdelösa.
I dag skriver DN om de nya antagningsreglerna till högskolan. Från och med hösten 2010 delas de sökande in i fyra olika grupper av gymnasiebetyg:
1. sökande med svenska gymnasiebetyg
2. de som läst på komvux
3. de som har utländska gymnasiebetyg
4. de som läst på folkhögskola
Dessutom finns möjligheten att komma in med högskolebetyg.
Regeringens syfte med det hela är att underlätta för elever som har gymnasiebetyg och inte "komvuxbetyg", samt att gynna de elever som läst fortsättningskurser i språk och matematik och andra ämnen som anses vara av stor nytta på högskolan. Tidigare har många elever läst upp sina gymnasiebetyg på komvux, så kallad konkurrenskomplettering vilket inneburit att betygskraven trissats upp. Detta ska nu undvikas genom att eleverna med komvuxbetyg får en egen kvotgrupp.
Syfte är gott. Tanken är god, men resultatet en KATASTROF. Idén med att skapa en egen kvot för de med "komvuxbetyg" är en tanke jag länge föreslagit. Det är inte rimligt att alla skall tvingas till ett komvuxår för att läsa om alla gymnasiebetyg. Ett år av konkurrenskomplettering på komvux ger inte bättre resultat på högskolan enligt de studier som finns.
Regeringens tanke att gynna språk och matematik är förvisso god, men de misslyckas totalt. För att stimulera elever till att läsa moderna språk, istället för "Festfixarkurser", "Personlig utveckling" och andra lokala kurser höjer de maxbetygen till 22.5 istället för nuvarande 20.00. Elever kan alltså uppnå 22.5. Låtgå om detta gällde alla från och med nu, men hur kan man införa detta retroaktivt?
De som föddes 1978 är de första som fick de nya gymnasiebetygen, IG, G, VG och MVG, istället för de tidigare 1, 2, 3, 4 och 5. Istället för de tidigare relativa betygssystemet gällde nu ett målrelaterat system. Då det saknades nationella betygskriterier för MVG har dock betygsinflationen blivit enorm. Antalet MVG:n har ökat oproportionellt med resultaten på nationella prov. Av de första eleverna som gick ut den nya gymnasieskolan 1997 var det nästan ingen som hade 20.0. Det skulle vara svårare att få ett MVG, än en 5. Nu har antalet med 20,0 ökat och samtidigt inför regeringen meritvärdering vilket innebär att elever med gymnasiebetyg innan 2003 skall kunna få 22.5.
För oss med betyg innan 2003 kan vi omöjligt få dessa 2,5 extra poäng i meritvärdering oavsett vad vi gör eller vilka kurser vi läst. Jag läste fortsättningsfranska, nybörjartyska, extrakurs i engelska och svenska, extrakurs i cellbiologi, extrakurs i psykologi och fortsättningskurs i matematik istället för miljökunskap. Precis det som regeringen önskat, men ändå skall jag konkurrera med mina 19,93 med andra som fått 22,5.
Tack och lov för att jag kom in på läkarutbildningen år 2000 och inte väntade tills nu, då hade jag varit chanslös. Jag har fått en min läkarexamen och har inga planer på att byta yrke, men vad händer med det livslånga lärandet?Om jag velat studera företagsekonomi, franska eller pedagogik som extrakurser? Det är bara att glömma. Jag kommer inte in. Jag har inte ens fyllt 30 år, men mina betyg missgynnas så mycket att det blir svårt att komma in.
Nej, regeringen, lyssna på era remissinstanser som Högskoleverket som kritiserat de nya reglerna. Även de nordiska länderna riktar kritik i och med att det blir svårare för utländska studenter att komma in. Både en isländsk minister och den danska vetenskapsministern har kritiserat de nya antagningsreglerna.
Regeringen svarar med att tillsätta en utredning till hösten. Det borde de ha gjort redan innan de hastat igenom dessa ogenomtänkta antagningsregler.
Gör om, gör rätt!
Förskolan del 3. En förskola till alla, nej tack!
I två tidigare delar har jag skrivit om den svenska förskolan och om hur min man och jag kämpat för att vår ettåriga dotter ska få en plats på förskolan. I mars löste det sig till sist. Efter att inte ha fått plats i någon av de tre hela stadsdelar vi sökt och efter att ha fått nej från cirka 30 föräldrakooperativ och fristående förskolor så fick vi äntligen plats på en fristående skola med språkinriktning. En helt underbar förskola där kanslisten som höll i kön konstaterade att det fanns en ledig plats och att vi kunde få den. Utan intervjuer, utan språktester och utan att vi städade. Eller som en av förskollärarna på vår förskola sa: Om det finns lediga platser och det finns barn som vill börja så kan vi inte neka någon. Så vid 12,5 månads ålder fick Emelie äntligen börja på förskolan.Trots att det till sist löste sig för oss har dock min ilska över att kommunen misslyckats att ge oss en plats inte gått över.
Låt mig först förtydliga mina åsikter kring förskolan:
- förskolan är viktig för jämställdheten och arbetslinjen. Utan förskola blir det svårt för småbarnsföräldrar att kunna yrkesarbeta.
- kvalitet i förskolan är viktig. Med kvalitet menar jag personal med pedagogisk högskoleutbildning och en rimlig personaltäthet så att alla barn kan få uppmärksamhet och omsorg.
Problemet är att för många föräldrar och politiker gillar förskolan för mycket. Det har aldrig märkts så tydligt som i Mona Sahlins tal i Almedalen idag då hon lovar ALLA barn rätt till förskola 30 timmar i veckan. Rätten skall gälla även barn till föräldralediga och arbetslösa eftersom det annars blir orättvist och att de barn som "bara" har rätt till femton timmar i veckan kan bli "ledsna" annars.
Redan 2002 införde den socialdemokratiska regeringen barn till föräldralediga rätt till 15 timmar på förskola per vecka. Därefter kom rätten till gratis allmän förskola för alla barn från och med fyra år, från och med i sommar gäller tre år. Ett flertal kommuner t. ex. Stockholm ger barn till föräldralediga rätt till 30 timmar i veckan, och till och med heltidsplacering om modern är sjukskriven, har havandeskapspenning eller om syskonet är under två månader. I Göteborgs kommun har kommunen frivilligt beslutat att ge barn till arbetslösa 25 timmar förskola per vecka, trots att kommunen inte kunnat erbjuda förskoleplats i tid de senaste 13 åren!
Trenden är att förskolan skall rymma fler utan att föräldrarna skall betala. Det är maxtaxa och "gratis" allmän förskola. Nu finns inga "dagis" eller "daghem" med barnpassning, utan det är den PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN som betonas. På diskussionsforum och i tidningar klagar föräldralediga över att de inte får styra vilka timmar barnen är där, över att förskolan inte bjuder på lunch eller att deras barn inte får vara där 40 timmar i veckan eftersom de måste hinna handla, städa och "mysa" med det yngre syskonet.
När min morfars far växte upp i Västerbottens inland under 1900-talets början hade han 12 syskon. Fadern arbetade i skogen och modern i hemmet. I ett hem med tre rum, utan rinnande vatten eller elektricitet uppfostrade hon 13 barn! Det var säkert inte optimalt , men det fungerade för att det måste fungera. Barnen växte alla upp och klarade sig bra som vuxna. Var är utvecklingen nu på väg när svenska föräldrar som får världens mest generösa föräldrapenning behöver lämna sitt barn på förskolan för PEDAGOGIK och avlastning? Innebär en förskola för alla enligt Sahlins förslag att även "hemmaföräldrar" skall kunna ha sina barn på förskola? Kan man ha både vårdnadsbidrag och förskola samtidigt?
Jag träffar föräldrar som låter sina barn vara på förskolan trots att de själva är lediga (jourkompledigt, föräldraledighet eller havandeskapspenning eller ska på studentfirande). Antingen av ren bekvämlighet eller för det PEDAGOGISKA.
För mig är det solkart: Förskolan är inte obligatorisk. Det är en frivillig skolform. Förskolan omfattar både pedagogik, men även mycket omsorg, dvs ren barnpassning. I och med att förskoleavgiften bara är symbolisk, bara ca 10% av de verkliga avgifterna är den extremt skattefinansierad. Det gör att den är så dyr att även om föräldrar betalar maxtaxa så skall de inte själv kunna styra hur många timmar de vill att barnet ska vara på förskola. Det måste finnas centralt styrda regler, förslagsvis:
- förskolan är till för barn som behöver barnpassning för att föräldrarna är ARBETSSÖKANDE, STUDERANDE eller ARBETAR. Övriga barn ska inte ha rätt till skattefinansierad förskola (såvida inte extrema behov föreligger).
- föräldrar som är föräldralediga, har semester, jourkomp eller annan ledighet kan själva ge sina barn pedagogisk sttimulans. I annat fall kan kommunerna bygga ut annan verksamhet som öppen förskola, vilket bara kostar en bråkdel av vad en förskoleplats kostar.
- högre avgifter till förskolan. Om avgifterna är för låga tappar verksamhetens status. Inför högre avgift för alla och bort med maxtaxan.
Om politikerna införde ovanstående skulle barngrupperna bli mindre och förskolan få mer resurser. Då skulle det äntligen skapas plats för de barn behöver passas under dagarna när deras föräldrar arbetar, söker arbete eller studerar. Istället för att som idag skattefinansiera en verksamhet för föräldrar som är lediga på dagarna.
