cromvik

Nyligen utgavs en genomarbetad rapport där professor Roger Anderson (1.) med fler kartlägger orsakerna till segregationen i Göteborg. Enligt honom är det inte invandringen till Sverige som ger segregation, utan orsaken är att det oftast bara finns en boendeform i ett bostadsområde. Norra Biskopsgården domineras till exempel av allmännyttans hyresrätter. I många områden dominerar en boendeform till 90% eller mer, det gäller främst i egnahemsområdena, d.v.s i villaområdena.

Ovanstående är intressant. I media och inom politiken benämns Biskopsgården som ett segregerat område. I samband med kravallerna i Rosengård nämndes flera gånger det som ett problem att många med invandrarbakrund bor på samma ställe. Min tanke är att problemet inte ligger där utan snarare i de mer välmående områdena. Det känns som om invånarna i områden som Biskopsgården utestängs från att delta i övriga samhället på flera sätt:

- mediaskugga råder över många stadsdelar, främst över de områden som kallas förorter. Läs mer och se referenser under mitt tidigare inlägg: Det Sverige som media glömde.

- stigmatisering av förorter. Det är överhuvudtaget lustigt att områden som Biskopsgården. Bergsjön och Hjällbo benämns som förorter när jag aldrig hört någon kalla Långedrag, Askim eller Billdal som förort även om de ligger långt från centrum. Mediabevakningen av Biskopsgården handlar till stor del om kriminalitet och våldsdåd. Det ger intrycket av att det är ett farligt område. Däremot nämns det sällan att antalet anmälda brott per tusen invånare är som högst i centrum och därefter i min stadsdel Lundby(2.). Det hörs sällan och avskräcker få från att bo centralt.

- utestängning från rikare områden. Många av invånarna i Biskopsgården har utländsk bakgrund, ofta utanför Europa. Min egen erfarenhet av att flytta utomlands är att man då lätt hamnar ett steg ner på den sociala trappan. Jag har t. ex. tillbringat en tid på ett boende för unga arbetare och ensamstående mödrar i Lyon i väntan på ett studentboende. Då medelinkomsten i Biskopsgården är låg är många utestängda från att få bostadslån. Alltså återstår att bo i hyresrätt. I många stadsdelar med höginkomsttagare. t. ex. Älvsborg saknas kommunala hyresrätter helt.

Utestängning kan även ske på stadsdelsnivå som när den välmående stadsdelen Torslanda ansökt om att bli egen kommun. Ibland finns även utestängning på individ- och gruppnivå. De som bor i bostadsrätt eller villa brukar vara flitiga på att överklaga alla förslag på bostadsbyggande av rädsla för att de skall få skymd utsikt, "parkeringskaos" eller grannar som bor i hyresrätt. Det får gärna byggas, men inte där de bor. Jag har aldrig hört någon hyresrättsinnehavare överklaga byggplaner på samma sätt. I USA har det länge funnits "gated communities" där rika familjer bor bakom stängsel med vakter. Sveriges motsvarighet är Victoria park utanför Malmö där det är tänkt att utomstående ska känna sig obekväma.

Det mest tydliga exemplet på utestängande hörde jag om häromdagen. En kvinna vi kan kalla henne Samira på Öppna förskolan är av somaliskt ursprung, men talar utmärkt svenska efter många år i Sverige. För några år sedan arbetade hon i Göteborgs kommuns vikariepool och fick då ett uppdrag i Torslanda, grannstatsdelen till Biskopsgården. Torslanda har en mycket hög andel förvärvsarbetande och endast 6% har utländsk bakgrund, de flesta från de nordiska länderna. När Samira gick på gatan i Torslanda mitt på dagen mötte hon tre unga män i 17-18-års åldern som stoppade henne och talade om för henne att hon inte var välkommen i Torslanda. Två av männen sa att de ville "spöa upp den jävla negern", d. v.s henne, men som tur var lyckades den tredje hindra dem. Väl på arbetet berättade Samira det och fick höra att det fanns en äldre man som gav pengar till ungdomar som misshandlade mörkhyade. Sedan dess har Samira tackat nej till uppdrag i Torslanda. Hon arbetar nu endast i stadsdelar där det finns invandrare. Hellre att hon går arbetslös än sätter sin fot i Torslanda igen.

Det här får mig att tro att problemet med att Göteborg är en segregerad stad vad gäller ohälsotal och medelinkomst i första hand beror på utestängning. För mig framstår de välmående stadsdelarna som Örgryte, Älvsborg och Torslanda som problemet. Jag tror att många av invånarna där lever ett segregerat liv och främst träffar likasinnade. Barnen där träffar endast andra barn i villa, går i noggannt utvalda skolor i närområdet eller i centrum, väldigt sällan i någon så kallad förort. Många från de mer välmående områdena har aldrig satt sin fot i Biskopsgården, Hjällbo eller Bergsjön. Jag har träffat urGöteborgare som trots att de levt 30 eller närmare 90 år i Göteborg aldrig besökt Bergsjön. För många barn i Biskopsgården tror jag att det är tvärtom. De flesta har sannolikt varit i centrum eller åkt förbi Långedragsvillorna på väg till bad i Saltholmen. De åker kollektivt och träffar andra på spårvagen. I skolan träffar de barn av ett flertal olika nationaliteter samt många med svenskt ursprung inom skolpersonalen.

Jag tror på en blandad stad. Kan vi inte motverka segregationen ovan? Det ligger i allas ansvar. Till politiker och bostadsbolag, se till att integrera invånarna i Älvsborg och Torslanda genom att bygga hyresrätter där. Det är viktigare änatt bygga egna hem i Biskopsgården eller Bergsjön. Till oss alla andra: Många av oss lever i våra instängda bostadsenklaver och träffar bara likasinnade. Vi mår alla bra av att vidga våra vyer och möta människor från andra delar av världen och med andra erfarenheter. Vi kan alla börja att möta våra medmänniskor och göra Göteborg (och alla andra områden) till mindre segregerade. Börja att åka kollektivt. Bjud in din granne. Besök en öppen förskola i en annan stadsdel. Besök andra delar av din stad. Prova att någon gång handla i en annan stadsdel. Gå på gudstjänst i en annan församling. Det finns oändligt mycket vi kan göra.

1. http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/? Nederst på denna sida finns hela den rapport " Fattiga och rika- segregationen ökar Flyttningsmönster och boendesegregation i Göteborg 1990-2006", som professor Roger Anderson med medarbetare, Uppsala universitet utfört för Göteborgs stad, stadskansliet och social resursförvaltning .