Vem har bestämt att snabbhet och tillgänglighet är lika med kvalitet?
Redan igår läste jag en artikel i GP om en kvinna som sökt på en vårdcentral i Göteborg på grund av trötthet, viktnedgång och svimningar. Läkaren gav diagnosen panikångest, dock utan blodprover tagits. Någon dag senare var hon försämrad och föräldrarna hade kontakt med sjukvårdsrådgivningen som också trodde på panikångest. Dagen efter hittades hon livlös i sängen och dödförklarades senare. Enligt uppgifter i artikeln skulle hon ha haft grav blodbrist.
Hela historien är mycket tragisk i första hand för kvinnans anhöriga, men även som ett misslyckande för sjukvården. Utredning pågår: kvinnans kropp skall obduceras för att fastställa dödsorsak, föräldrarna har anmält läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, vårdcentralschefen har gjort en avvikelserapport och sannolikt blir det även en Lex Maria-anmälan. I väntan på svar från utredningen är jag förvånad över att fall som detta inte inträffar oftare.
Under allmäntjänstgöringen AT arbetade jag sex månader på en underbemannad vårdcentral, elva mil från närmaste akutsjukhus. Hälften av läkarna var hyrläkare, vilka byttes ut varje vecka. Det som premierades på vårdcentralen var snabbhet och få labbprover. Ju fler recept du kunde skriva och ju fler patienter du tog per dag, ju nöjdare bev sjuksköterskorna och chefen. Snabbhet gick före noggrannhet. Som AT-läkare fick jag argumentera för alla labbprover jag önskade: CRP (snabbsänka) vid halsfluss behöver det tas? Jaha, kostar det här labbprovet 100 kr, det kan vi inte ta om inte verksamhetschefen godkänt, o. s.v...
Konsekvenserna av detta syntes i journalerna. En del hyrläkarna verkade ha jobbat ruskigt snabbt. Så snabbt att de rationaliserat bort att ta njurprov hos patienter som gått på blodtryckskontroll, missat att följa upp nyinsatt antidepressiv medicinering, inte utrett högt blodtryck hos en 25-åring o. s. v... Är det en noggrann läkare så gör man självklart utredningar ändå, men om man arbetat länge i en organisation där endast snabbhet och tillgänglighet premieras kanske man inte orkar ta striderna mer.
Nu när landstingspolitikerna mest talar om tillgänglighet och valfrihet (eller vårdval som det heter) får det vårdcentralerna att prioritera snabba korta akutbesök utan provtagning hos läkare. Allt för att få mera i ersättning. När min man i våras ville beställa en planerad tid för kontroll av ett födelsemärke så gick inte det. Vår vårdcentral har bara korta akuttider som kan beställas samma dag. Enligt DN:s artikel får läkarna på vissa vårdcentraler högre lön om de tar färre prover. Multisjuka patienter som sannolikt är i behov av mer provtagning och längre besök är inte lönsamma för vårdcentralerna, se DN:s artikel.
Hela historien är mycket tragisk i första hand för kvinnans anhöriga, men även som ett misslyckande för sjukvården. Utredning pågår: kvinnans kropp skall obduceras för att fastställa dödsorsak, föräldrarna har anmält läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, vårdcentralschefen har gjort en avvikelserapport och sannolikt blir det även en Lex Maria-anmälan. I väntan på svar från utredningen är jag förvånad över att fall som detta inte inträffar oftare.
Under allmäntjänstgöringen AT arbetade jag sex månader på en underbemannad vårdcentral, elva mil från närmaste akutsjukhus. Hälften av läkarna var hyrläkare, vilka byttes ut varje vecka. Det som premierades på vårdcentralen var snabbhet och få labbprover. Ju fler recept du kunde skriva och ju fler patienter du tog per dag, ju nöjdare bev sjuksköterskorna och chefen. Snabbhet gick före noggrannhet. Som AT-läkare fick jag argumentera för alla labbprover jag önskade: CRP (snabbsänka) vid halsfluss behöver det tas? Jaha, kostar det här labbprovet 100 kr, det kan vi inte ta om inte verksamhetschefen godkänt, o. s.v...
Konsekvenserna av detta syntes i journalerna. En del hyrläkarna verkade ha jobbat ruskigt snabbt. Så snabbt att de rationaliserat bort att ta njurprov hos patienter som gått på blodtryckskontroll, missat att följa upp nyinsatt antidepressiv medicinering, inte utrett högt blodtryck hos en 25-åring o. s. v... Är det en noggrann läkare så gör man självklart utredningar ändå, men om man arbetat länge i en organisation där endast snabbhet och tillgänglighet premieras kanske man inte orkar ta striderna mer.
Nu när landstingspolitikerna mest talar om tillgänglighet och valfrihet (eller vårdval som det heter) får det vårdcentralerna att prioritera snabba korta akutbesök utan provtagning hos läkare. Allt för att få mera i ersättning. När min man i våras ville beställa en planerad tid för kontroll av ett födelsemärke så gick inte det. Vår vårdcentral har bara korta akuttider som kan beställas samma dag. Enligt DN:s artikel får läkarna på vissa vårdcentraler högre lön om de tar färre prover. Multisjuka patienter som sannolikt är i behov av mer provtagning och längre besök är inte lönsamma för vårdcentralerna, se DN:s artikel.
Vi får den sjukvård politikerna beställt. Nageltrång eller träningsvärk, självklart får du en tid samma dag. Ökad trötthet hos multisjuk patient: tyvärr finns det inga trettio minuters tider för planerade besök. Här prioriterar vi förkylningspatienterna.
Mina tankar går till om det gått att rädda den 27-åriga kvinnan om brådskan varit mindre och provtagningen mer generös. Då hade hon kanske varit i livet idag.
Kommentarer
Trackback
