cromvik

- en arbetssökande sjukgymnast

- en arbetssökande gymnasielärare

- en arbetssökande pol.mag

-två arbetssökande biomedicinska analytiker, varav den erbjöds en forskarutbilning om hon finansierade den själv med studielån!

Det är flera saker som oroar mig här:

1. Den egentliga arbetslösheten är högre än vad statistiken visar. Genom att ta extra lång föräldraledighet eller genom att studera kurser på universitet eller genom ströjobb går det att "gömma" undan att man är arbetssökande. Jag känner till flera exempel till exemplel en civilingenjör som körde truck, en annan som var personlig assistent och en disputerad kemist som vikarierade på en gymnasieskola.

2. Flexibilitet hjälper inte alltid. Ofta framställs det som att jobben finns bara de arbetssökande visar framfötterna och är beredda att flytta till jobben. Det stämmer inte. En vän till mig med fyraårig pol.mag-examen sökte jobb på alla fronter. Han läste kurser på universitet, arbetade på äldreboende och för universitetets studentuthyrningsfirma för att få refereser. Förutom att svara på annonser kontaktade han alla möjliga tänkbara arbetsgivare i fyra världsdelar!,  alltifrån Förskringskassan i Sundsvall, Afrikagrupperna i Namibia, arbete i Afganistan och FN i New York. Tala om maximal flexibilitet! Resultatet blev kortare praktikplatser utomlands. Trevligt, men svårt att fortsätta om lönen är så låg att det inte går att betala boendekostnaderna.

Häromveckan träffade jag en ny praktikant på forskningslabbet. Hon hade ordnat några månaders där praktik själv via Arbetsförmedlingen. Det visade sig att hon hade en forskarutbildning i molekylärbiologi (licenciatexamen), det vill säga sju års högskoleutbildning och trots detta arbetslöshet.

Et ökat antal akademiker innebär inte att akademikerjobben ökar i samhället. Istället innebär det både ökad akademikerarbetslöshet och en utbildningsinflation. Förut räckte det med tvåårig ekonimisk linje på gymnasiet för at sitta i bankkassan, nu måste du vara civilekonom för att ha en chans att få arbete på banken. Däremot har kassaarbetet knappast blivit så avancerat att det krävs akademisk utbilning på flera år för att klara av det. Inte ens en forskarutbildning är någon garanti för att komma in på arbetsmarknaden.

Akademikerproletariatet växer och jag kommer att skriva mer om det i en serie av artiklar.