cromvik

Idén att filma livet för unga i en stadsdel som sällan skildras är bra. Ämnet är dessutom högaktuellt med tanke på den senaste tidens kravaller i Göteborgs förorter. I tidigare inlägg har jag också nämnt den medieskugga som råder över storstädernas förorter. Lövgärdet skildras sällan i media och när den väll gör det brukar det vara i negativa sammanhang, som vid de fem bränderna under en sensommarkväll 2005. SVT:s dokumentär visade sig dock inte handla om livet för unga utan kändes som ett beställningsarbete för att skapa positiv stämning kring Fryshusets satsning "Lugna gatan". Lugna gatan är en satsning med pengar från Allmänna arvsfonden, Västtrafik och Bostadsbolag för att skapa trygghet i utsatta föroter. Genom att använda värdar som kommer från "utanförskap", utan utbildning och ofta med grava sociala problem, kriminalitet och drogmissbruk skall de patrullera på skolor och bostadsområden. De ska i sin tur värva juniorer som skriver kontrakt på att de ska sköta sig och vara föredömen för andra. 

Sedan tidigare har jag varit oerhört skeptisk till "Lugna gatans" idé. Några synpunkter: 

- varför använda personal utan formell utbildning när det finns fritidspedagoger, fältasssisteneter och socialarbetare med formell utbildning och erfarenhet?

- enligt den artikelserie som GP haft om Lugna gatan i Göteborg framkommer att många av deras värdar fortfarande har kopplingar till kriminella gäng och en del har begått våldsbrott under sin tid i Lugna gatan. 

- Lugna gatan riskerar sannolikt att förstärka segretationen genom att det används som en speciallösning i förorter och inte i andra stadsdelar. 

Efter att ha sett kvällens dokumentär växer obehaget. Lugna gatans värdar talar om sitt tidigare drogmissbruk, kommer i verbal konflikt med en väktare och använder svärord i varannan mening. I TV-dokumentären förekommer endast män och pojkar, förutom en kvinnlig värd. Ur den utvärdering som Allmänna arvsfonden gjort om Lugna gatan i Lövgärdet framkommer att en av skolvärdarna tillbringat två år i fängelse och att arbetsledaren haft aggressionsproblem , begått misshandel och dömts till skyddstillsyn samt genomgått kriminalvårdens särskilda program för aggressionshantering. I både dokumentären och Allmänna arvsfondens utvärdering och GP:s artikelserie säger värdarna och Lugna gatas förespråkare att alla förtjänar en andra chans. De verkar syfta på att de med sin ofta kriminella och våldsamma bakgrund förtjänar en ny chans. Alla förtjänar en ny chans,  men jag tror man samhället gör dem en björntjänst om inte värdarna utsätts för de krav på utbildning som finns i samhälllet. Om de vill arbeta med skolelevers fritid, att förebygga brottslighet eller socialt arbete så bör de bryta upp från det kriminella och studera till polis, socionom eller fritidspedagog. 

Varför skall kriminella eller före detta kriminella utan utbildning anses vara lämpade att ta hand om barn och unga? I många förortsområden är utbildningsnivån låg och få elever går vidare till högskolestudier. Det finns redan nog med kriminella gäng. De unga behöver inte fler kriminella att se upp till, däremot behöver de förebilder som kan vägleda dem gällande studier och locka dem till högskolan. På frågan: "Skulle du vilja att Lugna gatans värdar vägleder ditt barn?" svarar jag som Dan Gaversjö, projektledare för Ung ocg Trygg i Göteborg. "Nej, jag vill inte att Lugna gatan ska vägleda mitt barn". Lugna gatan nej tack! Lägg ner verksamheten nu.