cromvik

1. sökande med svenska gymnasiebetyg

2. de som läst på komvux

3. de som har utländska gymnasiebetyg

4. de som läst på folkhögskola

Dessutom finns möjligheten att komma in med högskolebetyg.

Regeringens syfte med det hela är att underlätta för elever som har gymnasiebetyg och inte "komvuxbetyg", samt att gynna de elever som läst fortsättningskurser i språk och matematik och andra ämnen som anses vara av stor nytta på högskolan. Tidigare har många elever läst upp sina gymnasiebetyg på komvux, så kallad konkurrenskomplettering vilket inneburit att betygskraven trissats upp. Detta ska nu undvikas genom att eleverna med komvuxbetyg får en egen kvotgrupp.

Syfte är gott. Tanken är god, men resultatet en KATASTROF. Idén med att skapa en egen kvot för de med "komvuxbetyg" är en tanke jag länge föreslagit. Det är inte rimligt att alla skall tvingas till ett komvuxår för att läsa om alla gymnasiebetyg. Ett år av konkurrenskomplettering på komvux ger inte bättre resultat på högskolan enligt de studier som finns.

Regeringens tanke att gynna språk och matematik är förvisso god, men de misslyckas totalt. För att stimulera elever till att läsa moderna språk, istället för "Festfixarkurser", "Personlig utveckling" och andra lokala kurser höjer de maxbetygen till 22.5 istället för nuvarande 20.00. Elever kan alltså uppnå 22.5. Låtgå om detta gällde alla från och med nu, men hur kan man införa detta retroaktivt?

De som föddes 1978 är de första som fick de nya gymnasiebetygen, IG, G, VG och MVG, istället för de tidigare 1, 2, 3, 4 och 5. Istället för de tidigare relativa betygssystemet gällde nu ett målrelaterat system. Då det saknades nationella betygskriterier för MVG har dock betygsinflationen blivit enorm. Antalet MVG:n har ökat oproportionellt med resultaten på nationella prov. Av de första eleverna som gick ut den nya gymnasieskolan 1997 var det nästan ingen som hade 20.0. Det skulle vara svårare att få ett MVG, än en 5. Nu har antalet med 20,0 ökat och samtidigt inför regeringen meritvärdering vilket innebär att elever med gymnasiebetyg innan 2003 skall kunna få 22.5.

För oss med betyg innan 2003 kan vi omöjligt få dessa 2,5 extra poäng i meritvärdering oavsett vad vi gör eller vilka kurser vi läst. Jag läste fortsättningsfranska, nybörjartyska, extrakurs i engelska och svenska, extrakurs i cellbiologi, extrakurs i psykologi och fortsättningskurs i matematik istället för miljökunskap. Precis det som regeringen önskat, men ändå skall jag konkurrera med mina 19,93 med andra som fått 22,5.

Tack och lov för att jag kom in på läkarutbildningen år 2000 och inte väntade tills nu, då hade jag varit chanslös. Jag har fått en min läkarexamen och har inga planer på att byta yrke, men vad händer med det livslånga lärandet?Om jag velat studera företagsekonomi, franska eller pedagogik som extrakurser? Det är bara att glömma. Jag kommer inte in. Jag har inte ens fyllt 30 år, men mina betyg missgynnas så mycket att det blir svårt att komma in.

Nej, regeringen, lyssna på era remissinstanser som Högskoleverket som kritiserat de nya reglerna. Även de nordiska länderna riktar kritik i och med att det blir svårare för utländska studenter att komma in. Både en isländsk minister och den danska vetenskapsministern har kritiserat de nya antagningsreglerna.

Regeringen svarar med att tillsätta en utredning till hösten. Det borde de ha gjort redan innan de hastat igenom dessa ogenomtänkta antagningsregler.

Gör om, gör rätt!