Stadsbyggnad del 1. Bilen och torget som mötesplats.
Bilen är nödvändig står det ofta i tidningen. Sedan intervjuas någon bilförare som beskriver sitt skriande behov av dagliga bilfärder. Tillgången till bil som färdmedel har sannolikt påverkat stadsplaneringen mer än något annat. Men det är inte ett måste att göra all stadsplanering efter bilen. Stadsplaneringen är inget som sker av sig själv, utan det är något som politker, byggnadsbolag och vi alla medborgare kan vara med och forma. Vi väljer vilket samhälle vi vill skapa.
Detta var något jag funderade på under min senaste nattjoursvecka, då jag var ledig dagtid och kunde ströva omkring på Hisingen. Hisingen är med sina 125 000 invånare den ö i Sverige med störst befolkning och Sveriges fjärde största ö. Ön utgör halva Göteborgs yta, men har bara en fjärdedel av Göteborgs befolkning. I min stadsdelsnämnd Lundby på centrala Hisingen byggs det mest i hela Göteborg. Med stora öde industriområden centralt finns unika möjligheter att skapa det Göteborg som vi vill. Här tänkte jag ta upp två olika torgbildningar som finns i Lundby. Jag börjar med Kyrkbytorget, vid Eketrägatans hållplats. Kyrkbyn syftar på den by av äldre hus som finns runt Lundby gamla kyrka, från 1300-talet. Förutom den äldre träbebyggelse som finns här skapades ett 50-talscentrum, Kyrkbytorget. Området utgörs av punkthus i en parkliknande miljö med välbevarad natur mellan byggnaderna. Dessutom finns tre-fyravånngshus, alla i rött eller gult tegel. För att främja grannsämjan byggdes det så kallade Kyrkbytorget i mitten av området.
Nedan ses Kyrkbytorget med 50-talsbiblioteket i förgrunden. Till höger om biblioteket låg biografen Roxy. Lägg märke till torgbänken som mötesplats i förgrunden.
På fotona ovan ses välbevarade 50-talsdetaljer, bibliotekets barn- och ungdomshörna samt en barnteckning från 1960-talet som utgör dekoration på biblioteksväggen. Som ses på bilden ovan finns dock en del tomma butikslokaler och utmaningen för Kyrkbytorget är hur lokalerna skall kunna hyras ut nu när invånarna blivit mindre trångbodda och antalet boende i omrpdet därför minskat. Dessutom har bilinnehavet de senaste 50 åren ökat och allt färre handlar i närbutiken och alltfler åker i väg till närliggande köpcentrum, som Eriksbergs köpcentrum, byggt i början av 2000-talet. Kanske är det köpcentrum som detta som är framtiden?
Huvudentrén till Eriksbergs köpcentrum.
Solnedgång över köpcentrumet.
Hit tar man sig med bil. Parkeringsplatserna är rikligt tilltagna.
Så då är det dags för en jämförelse. Kyrkbytorget eller Eriksbergs köpcentrum vad är det vi vill ha? På Kyrkbytorget finns tanken om torget som mötesplats, se bara på bänkarna framför biblioteket. Dessutom finns ett bibliotek, det vill säga en mötesplats där alla kan gå och där det går att läsa tidningen utan att betala för en kaffe. Se grönskan, människorna, det lilla formatet, torgstenen och att det finns boende ovanpå matbutiken.
På Eriksbergs köpcentrum finns tanken om köpcentrumet som något rationellt. I en av bostadsföretagens broschyrer står att Eriksbergs köpcentrum med allt du behöver finns en kiolmeter bort, och dit tar man bilen på några minuter. Här är det storskala som gäller, spårvagn finns inte, busshållplatsen är undangömd, parkeringen enorm och parkbänkar, natur eller icke-kommersiella mötesplatser finns inte. Här ska man handla, i klädbutiken, på Apoteket, på Coop X-tra eller Systembolaget. Därefter äta på Burger King. Det är storskaligt, det är kommersiellt och bilanpassat och det är helt separerat från omgivande bostadshus.
Kykrbytorget eller Eriksbergs köpcentrum? Det är vi själva som väljer vilken stadsbyggnad vi vill ha. Lite av valet kan vi göra varje dag. Vilket ställe vill du gynna?
Kommentarer
Trackback
